Dagens pyssel!

Bästa pysslet för en treåring är att sätta nejlokor i apelsiner. Det händer att hålen blir väldigt djupa, men annars görs det självständigt och med ganska stor entusiasm. Dessutom lär man sig ordet nelliker :)

Det andra bra pysslet är att plantera hyacinter. Om man har en lagom stor kruka är det bara för treåringen att ta ut den ur innerkrukan och stoppa den rätt ner i (som Molly) lilla ugnsfasta formen. Om man vill (och inte just i stunden råkar ha tillgång till något naturmaterial) kan man snurra lite glitter runt kanten på krukan och vips! treåringen har gjort en helt egen plantering!

Vad menar du? vill du inte vara tomte?

Vi hade ju en jättefin tomtedräkt från förra året och allt, den hon hade på sig på födelsedagen, och räknade kallt med att hon skulle vilja vara tomte. Mycket roligare än att vara Lucia liksom. Men av någon anledning frågade jag igår vad hon ville vara när de skulle fira Lucia på förskolan när vi tittade på en bild på ett Luciatåg.
"Du ska väl vara tomte Molly"
"Nä, den ska jag vara!"
"Den? Tärna?"
"Nää, den! Lucia!"
Jaja, det var bara att fixa, så vi åkte till stan och ordnade ett Lucialinne och krona (som hon precis kan ha - 1/2 cm mindre huvud och den hade ramlat ner på axlarna)
och såhär glad var vår söta Lucia :) Får se vad det blir av detdär Luciatåget, om alla barn blir så tokglada som Molly blev när hon fick på sig kläderna blir det inte mycket sjunget och absolut inget skridet, men desto mer skrattat och hoppat =)

Treårskalas med jul- och pippitema!

Vi bestämde oss för att gå upp så mycket tidigare på morgonen som det kunde tänkas ta för Molly att öppna de tre paketen som hon skulle få på morgonen.
Vi gjorde iordning en bricka med tre prickiga paket, ett födelsedagståg med tända ljus och en flaska frukostvälling och gick upp till storsängen där Molly fortfarande sov.
"Men, jag sover" fick vi höra först, men när vi hade sjungt klart frågade Molly "var är mina gäster?"

Molly öppnade sina paket och denna gången, till skillnad från förra året, var det en lite mer målmedveten teknik på öppnandet och det var tydligt att hon förväntade sig ett spännande innehåll :)

Vi tog på oss och åkte till förskolan för att Molly skulle bli firad även där. Där skulle de göra fruktsallad och sjunga "Leva" och när mamma hämtade Molly hade hon med sig ballonger, ett kort och en pruttkudde som hon själv valt ur presentkorgen:)

Hemma pysslade Molly med sina glitterlimstift som hon fått på morgonen och hon var riktigt produktiv. Under tiden gjorde mamma lunch som hon åt med god aptit, men efter det ville Molly gå till farmor. Tur det för då hann mamma städa ordentligt innan gästerna kom, för Olle skulle sova samtidigt.

Vid fem på eftermiddagen kom mormor, Wlodek, farmor och farfar. Och lagom till
maten kom också mammas moster som hade med sig den fantastiska tårtan!

SEdan öppnade Molly resten av paketen. När hon öppnat några fick hon syn på resten av högen som var från oss, hämtade den och sjöng "idag är det födelsedag då öppnar man paket!" När de många paketen var öppnade sjöng vi "leva" Molly sjöng med så högt och i otakt hon kunde och påbörjade själv hurraropen:) sedan blåste hon ut tårtljus. Tre stycken:)

Till sist blev det utklädningskalas och picknick på golvet. Molly hittade tomtekläder från förra året (som lyckligtvis var i rätt storlek nu eftersom det skulle få plats en overall under dem förra året då de firade lucia ute) och Olle fick låna pippihåret!

Söta syskonen

Idag satt Olle själv riktigt länge, ja, kanske en minut, helt själv och grejade med sin nya tutande skallra. Molly är snabb med att komma och kramas och då är det ju inte lätt att hålla balansen längre =)
Molly hjälper gärna till och hämtar napp om olle behöver (för det är ett behov hon verkligen förstår) och ibland är det lite jobbigt och då får Olle varken sitta i bebisstolen eller använda en filt i stolen, för då är det alltid någon nalle som hade den och som fryser om Olle tar den. Ja, ett ständigt medlande och förklarande är vad som behövs i dethär hemmavarandet och mammas tålamod kunde ofta varit bättre. och senn, när den värsta utmattningen lagt sig så sitter man ändå här och dokumenterar lite (nåja, det händer ju inte så ofta) och tittar på bilder.

Olle blir större

och satt för första gången i tisdags, lite drygt fem månade gammal! Det tar inte lång tid innan han långsamt välter framåt åt sidan, men när han välter landar han mjukt på mage och börjar greja med någon grej som finns i gymmet.

Olle är ganska bra på att ligga på mage nu och kan ligga så en stund om han är mätt och pigg. Om något spännande ligger utom räckhåll gör han ansatser till att flytta sig mot det intressanta föremålet, men han kommer inte så långt utan byter mest riktning.

Vi har blivit lite bättre på att ge honom smakportioner nu och han är oerhört intresserad av mat. Han vill ta skeden och äta upp hela den. Allt som kommer i närheten av honom vill han bita på och dregla ner, så snart kanske det kommer upp en liten tand:)

Igår fick Olle sin femmånadersspruta med hepatit B vaccin- tillägg eftersom Molly också är vaccinerad mot det. Inatt vaknade han säkert en gång i timman av sin feber som han fick efter sprutan. Han somnade snabbt i famnen, men vaknade igen när jag försökte lägga ner honom, så till slut kom jag på att jag skulle bära honom med filt och kudde, och det fungerade. Med en kudde under huvudet och en filt runt sig märkte han inte att han lades ner.
Olle har hela länge legat uppe på den sträckade linjen, där de 0,5 % av de tjockaste bebisarna befinner sig, men nu på 5-månaderskontrollen hade han sjunkit en kurva, till den översta. BVC-helena skrattade och sa att det nog inte går någon nöd på honom ändå, man behöver ju inte ligga på den streckade linjen längst upp:) Och så tyckte hon att det var bra för statistiken att Olle helammas - nästan ingen gör det längre vid fem månader. Jag tycker själv att det känns overkligt att jag kan hålla en 9,6-kilosbebis mätt och nöjd med min mjölk. Det skulle vara spännande att veta hur mycket näring och energi som går ur mig den vägen varje dag:)

Olle bara växer...

man förstår att han har humor. han har lätt för att skratta, skrattar ofta högt och är alltid nöjd.
De sista dagarna har han börjat undersöka sina fötter, det är jobbigt, för man måste luta sig framåt, man har inte riktigt koll på balansen och magen är i vägen så det är lätt att man kräks om man precis har ätit och lutar sig lite för mycket:)

I förrgår var farmor och farfar här på kvällsmat. Olle satt hos farfar och plötsligt började olle som nästan aldrig skriker att skrika riktigt argt. Efter en stund ser vi att han samtidigt tittar mycket stint på sin napp som ligger några cm framför honom på bordet. han kan ju inte få tag på den, för öga/handkopplingen är inte riktigt på än, så han var helt enkelt jättefrustrerad! och arg! han ville ha sin napp liksom.

och det är ju också en ganska ny grej - han ser en sak, han vet vad den är till för och han vill ha den! charmigt och fantastiskt nu, värre om 2 år;)
Olle är underbar. Ofattbart att vi fick en så glad och nöjd pojk med så mycket humor!

Nu har Olle börjat sova bättre på dagarna. Ett tag sov han bara kortare stunder, men det var vid kanske 2,5 månad, när han inte trivdes att ligga i den gröna vagnen längre - lite för hög ljudvolym inomhus och kanske lite för hårt underlag för en sjuochetthalvtkilosbebis.
Sedan provade vi storsängen - där sov han längre. Nu när vi börjat använda åkpåsen i vagnen (den nygamla loppisinhandlade emmaljungan) så är det bara att gå runt huset, Olle somnar och så sover han i ca två timmar. Han står på altanen utanför vårt kontor/ateljé. Perfekt, för det rummet ligger så i huset att det inte blir iskallt där man är, men ändå hör man när han vaknar. Gosig och utsövd är han då!
Både igår och idag sov han tre sådana pass på dagen... nästan sex timmars dagslur!

Imorgon ska vi till öppna förskolan och senn får vi kompisar på besök allihop, för vi har träffat en familj som är av samma konstellation som vi - en jätterolig mamma, en snart treårig tjej och en bebispojk. Och så en jobbande pappa.

Vi sitter i soffan

och tittar på bamse och myser.
Molly kramar mig och säger "våran gosiga mammafis:)"

Blöjfri!! - äntligen:)

Efter att under ganska lång tid stått inför identitetsproblemet "är jag en bebis eller är jag stor?" har molly äntligen upptäckt det fina med att gå på pottan! och hon gör det frivilligt, utan att man måste hänga med och hon sköljer till och med pottan efter sig.

Idag tittade hon ner på "bajsköttbullarna" och sa: "jag tror dom har samling!"

En treårshjärna är verkligen magisk!

På sjukhuset.

I onsdags åkte vi hemifrån tidigt för att vara på sjukhuset kl 7:30. Mollys lilla näsa skulle bli av med sin körtel. Molly gick med på att bli undersökt och sedan kom en sköterska och tog hand om oss. Pappa och Olle väntade i väntryummet. Molly fick ta på sig sjukhuskläder, en vit liten rock i stl 100 och sedan gå in till nästa väntrum där hon skulle få lugnande medicin. Hon fick ligga på en sjukhussäng och snart började hon bli riktigt fnissig och skrattade åt allt möjligt. "Titta!!! jag har lååånga beeen!" och så skrattade hon. "Tittaaaa!! dom är kortaaa", fnissade hon och pekade påå sköterskorna som förberedde inför operationen. Molly fick två fina ringar, en med en fjäril och en med en blomma.
Sköterskorna tyckte att det var dags att rulla in henne medan hon var så här rolig, så då hamnade vi i operationssalen. Massa folk och en jätteglad / full Molly.
Framför henne bredde två stora kartor med klistermärken ut sig som hon fick välja mellan och all personal var fantastisk och uppmuntrande och väldigt pedagogisk. "Titta Molly, en nalle!" "skulle du vilja ha en sån?" "Jaaaa", log Molly, och under tiden fick hon sprutor i sina små armveck som hon inte kände eftersom vi tagit på emlaplåster innan vi åkte. Den andra sprutan tog inte eftersom de inte hittade ådran, så tillslut fick de söva henne med gas och hon fick en mask över munnen. det gick bra först, men efter en stund luktar gasen illa, så Molly krånglade och kämpade emot samtidigt som en läkare höll masken tätt mot hennes mun för att inte alla där inne skulle bli sömniga. Till slut sov hon och jag fick gå därifrån.

När allt var klart och Molly fortfarande sov kom läkaren och berättade om hur det hade gått. Det var en stor körtel bakom näsan som täppte till 80 - 90% av utrymmet där hon ska andas in, då det var i princip helt täppt. Vi var inte förvånade för vi kunde inte komma ihåg när vi sist hört henne andas genom näsan.

När Molly vaknade var pappa med henne. Hon var ynklig och gnällig och jättetrött. Efter ett tag gick jag in istället och Molly ville ha vatten. Efter att hon sovit en stund kunde hon tänka sig en glass och fick en vaniljglassbägare av samma sköterska som vi haft innan operationen. När klockan började närma sig 1400 började Molly kännas klar att lämna sjukhuset. Innan vi åkte provade Molly att andas in genom näsan. Det gick men det snörvlade lite. "jag är fortfarande snorig" konstaterade Molly. Ja, vi hade ju utlovat att hon skulle vara snorfri efter operationen, men så blev det ju inte riktigt två timmar efteråt:)

Äntligen ska Mollys snor försvinna!

Jo Molly har ju varit snorig sedan förra sommaren och nu har vi äntligen fått en tid för att skrapa bort körtlarna.
Inför detta leker vi att vi sätter på plåster, molly får en spruta, molly somnar, doktorn petar lite på näsan och molly vaknar och kan andas genom näsan.

Förhoppningsvis kommer hon vara mindre gnällig och trött om det nu är snoret och snarkandet som gör att hon inte blir riktigt utsövd om nätterna.

Imorgon ska Olle på bebismassage och 4-månaders kontroll! ska bli spännande att se viktuppgången! Olle är nämligen en rekordbebis i storlek:) vid 1,5 månad lade han sig en liten bit över den streckade linjen, vilket bara 0,5 % av alla bebisar gör, vid tre månader var han tillbaka på den streckade linjen och vägde då 8,4 kg. Lika mycket som Molly vägde när hon var 10 månader:) Vår stora bebis! Gosigt är det, men det börjar kännas i ryggen.
Efter det kommer mormor och följer med på minisimmet och då kan Olle följa med! Och kameran!

liten bilduppdatering

Öppna förskolan och minisimpremiär!

Idag var en händelserik dag. När vi hade skjutsat Molly till förskolan åkte jag och Olle hem för att äta frukost. sedan åkte vi för att möta Emma som skulle med sin M till bebiskrypinnet på öppna förskolan. Jag och Olle hängde på och Olle verkade uppskatta sångstunden och log ganska mycket, tex när vi gjorde farmors lilla kråka.
Vi åker dit igen, men det krävs nästan att vi överklagar dendär tretimmarsvistelsen på förskolan som Molly har, för det är inte mycket som hinns med när vi måste hämta henne 11:15.

När vi hämtat Molly lagade vi mat och väntade på att komma iväg till badhuset. Badhuspremiär för Molly - det är dåligt av en fd vattenrädd förälder att inte ta sin dotter till badhus förrän hon är nästan tre, men vi gillar inte badhus så mycket och i Jönköping var allt så osmidigt kändes det som.
Hur som helst så kom jag att tänka på att hon nog inte har en aning om vad ett badhus är för något, så vi googlade badhusbilder innan vi åkte. Väl framme väntade farfar för att ta med Ollevännen (Mollys uttryck) på promenad och vi gick in. Molly duschade för första gången i sitt liv - hemma vägrar hon ställa sig under något som liknar en vattenstråle) och så gick vi in. Det var motionsbassängskallt vatten, men Molly var förtjust och gillade hela grejen. Simfröken gick igenom vad barnen skulle få lära sig och denna gången började vi med att blåsa på vattenytan, blåsa under vattnet, lägga sig på magen hållandes i en skumgummikorv och plaska med fötterna och att sätta sig på kanten, hoppa mot föräldern, vända om och klättra upp på kanten igen. Bra grejer att kunna för att få vattenvana!
Molly var riktigt bra på att klättra upp på kanten. Hon skrattade mycket och hade roligt men några gånger sa hon att hon inte ville bada.

På kvällen när Molly inte kunde sova eftersom hon sov en halvtimma under dagen sa jag: "tänk på något mysigt som du tycker om att göra och försök somna, vad tycker du är mysigt?" Molly viskade: bada! min simskola!
Söta barn! Nu känns det som att det skulle kunna vara en rolig helgaktivitet att åka till badhuset med barnen, men om Olle tröttnar och vill sova så känns det som att man vill ha någon på land som kan ta hand om det. Men det löser vi. En vattentät kamera vore också bra.

Molly kommer in

och säger med finurlig blick:
-jag har inte gjort nåt.
Jag: Vad har du gjort?
Molly:
- ...jag haar gjort nåt.
blomman växer ut igen.
Det gör inget, blomman växer ut igen:)
;) ;) ;)

charmiga trollbarn!

Molly och Olle

fler bilder på Molly och Olle.

En familjeuppdatering.

Graviditet, trötthet och flytt har gjort att mollydokumentationen blivit totalt eftersatt.
Det stora är att vår fine Olle kom till världen den 3 juni. Detta rum kommer därför nu att delas av Olle och Molly.

Alla förändringar i kombination med tvåårstrotts som inte vill ge med sig, har gjort att livet kanske upplevs lite svårt just nu för vår tjej, men igår sa hon "jag äälskar Olle!!" så med den saken är det bra, även om det har hänt att hon velat bajsa på honom.
Mycket ska göras tvärtom och det är oerhört tålamodsprövande att hålla det lungt hemma när en 2,5åring ständigt söker konflikter. När Olle sover är hon sig själv, och när hon lyckas hitta en lek som hon går in i, men om fokus ändras till lillebror så känns förändras hela hennes personlighet ofta och det är jobbigt att se. Förmodligen är det svårt att finna sig i storasysterrollen när man inte vet om man är stor eller liten och när det kanske känns som att man hellre skulle vilja vara dendär bebisen som bara behöver knorra till lite för att väcka allas uppmärksamhet och glädje.

Vi jobbar på det. Oftast är det bra.

Molly går på tretimmarsförskola och igår sa hon: "Jag vill ha rosa regnkläder" Ja, jag vet att precis varenda tjej på förskolan har rosa regnkläder för vi var och hälsade på dagen innan terminsstarten när alla var ute. "men gröna är väl fint?, det är lite kostsamt att köpa rosa för typ 600 spänn och sedan behöva köpa nya i samma storlek om två år" om inte Olle kommer att tycka att det är fint med rosa, det kanske han gör, vad vet jag? men när han har röda byxor tror folk att han är tjej, så det verkar mest jobbigt att förvirra alla människor runtomkring. "jag vill ha rosa regnkläder och grön mössa" ok, en liten kompromiss blev det. Idag på morgonen säger Molly "jag vill ha rosa stövlar"
Det verkar som att molly har kommit in i den rosa perioden.

Idag är jag och Olle själva för farmor ville gärna ha Molly, så jag tror att vi ska passa på att köpa regnkläder och bröllopspresent till Staffan och Julia.

Språkutveckling

Molly har blivit jättebra på att uttrycka vad hon tänker och på att dra slutsatser av saker.
Idag hittade hon en bild som jag hade gjort - en gammal illustration till en tänkt barnbok föreställande ett 20-talshus m runtomkringmiljö.
Molly gillade bilden och sa: "Sjunga den!" eftersom hon är van vid att bilder ofta hör till en sång efter alla barnviseantologier som hon har i sin ägo. Och så föreslog hon "sjunga patataj!" som är en polsk ramsa som hon gillar. Så sa jag ramsan och Molly tyckte att det funkade med bilden och var glad. Så sa jag att patataj handlar egentligen om att man rider på en häst (eller, jag kommer ihåg det så iallafall, jo, så är det för barnet sitter i knät och så skakar man på benen så barnet hoppar upp och ner i takt, hur kul som helst för en som är två:).
Molly: Var är hästen då??
Jag: Jag vet inte, det finns ingen häst på den här bilden, det finns en bil istället.
Molly: Hästen är i huset!
Va?? helt fantastiskt att hon både kan tänka det och säga det:)

I samband med att Molly ville höra patataj sa hon själv något om mormor. Att mormor säger patataj. Jag berättade att patataj är på polska och att mormor pratar polska. Några timmar senare när F kommer hem och Molly pratar om patataj:
Jag: Molly vad pratar mormor för språk?
Molly: Mormor pratar på polska!
Hon fattar liksom att det är ett annat språk och att det heter polska!

Eftersom hon förstår det så tänker jag att hon nog inte blir snurrig om jag pratar polska ibland, så när vi fixade inför natten pratade jag bara polska med henne och hon frågade "vad är det?" om olika personer i en tidning och skrattade när jag sa dziewczyna och babka. Hon tyckte det var roligt att höra mig prata så:)
Så nu får vi fortsätta med det. Det känns förmodligen mer naturligt även för mig om vi levandegör det språket lite mer :)

Molly, 2 år och 3 månader!

Det som är aktuellt nu är att Molly kanske är mer ego nu än hon någonsin kommer att vara längre fram (förhoppningsvis). En liten anekdot ur gårdagen kanske illustrerar hur obegränsat hennes ego är och hennes behov av att äga allting och att göra klart för alla att allting är hennes, allt ägs av "Monny!!!"

Vi sitter vid matbordet. mamma har redan ätit, pappa ska iväg och köpa en matta så han äter riktigt senare och Molly äter indiskt som finns kvar sedan dagen innan. Hon äter med gaffel och dippar världsvant naanbrödet i den kryddiga såsen. Det är gott, förstår man.
Mamma: Molly, det är indisk mat:)
Molly: Det är Monnys mat!
Och Molly smaskar vidare.

Det är väl varken Indis eller någon annans mat, den är Monnys! Allt är Monnys!